Gårdarna i Kårstaby ligger grupperade i sluttningen kring kyrkan. Trots att en del förändringar har skett på de enskilda byggnaderna är den ändå den by i kommunen, som bäst bevarat en ålderdomlig karaktär.

Tre av Kårstabys totalt fem gårdar är särskilt välbevarade ur kulturhistorisk synpunkt. Samtliga av dessa har äldre timrade och panelade manbyggnader, som flankeras av mindre hus, t ex fd dräng- eller undantagsstugor. De övriga ekonomibyggnaderna på gårdarna är huvudsakligen från början av 1900-talet.

Kårsta kyrka är högt belägen på västra sidan av den N-S dalgång som utgör centralbygden i Kårsta socken.

Kyrkans äldsta del är sakristian som troligen uppfördes under 1200-talet. Den ingick i den ursprungliga helgedomen som för övrigt var av trä. I slutet av 1400-talet ersattes träkyrkan av den nuvarande som är en s k salkyrka av samma typ som Frösunda kyrka. Samtidigt med uppförandet fick långhuset sina tegelvalv. Vapenhuset tillbyggdes i början av 1500-talet. En stickbågig öppning i gavelröstets mitt har eventuellt fungerat som predikoplats vid friluftspredikningar.

Kyrkan

Liknande arrangemang finns också på andra håll i Uppland och hör troligen samman med tiggarmunkarnas verksamhet under senmedeltiden. Av kyrkans inventarier märks särskilt altarskåpet, troligen tillverkat i Stockholm i slutet av 1400-talet, och predikstolen i renässansstil från 1600-talets andra fjärdedel. Exteriört är kyrkan i huvudsak oförändrad sedan 1500-talet, med undantag för att fönstren förstorats. Strax väster om kyrkan står klockstapeln, som fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1762.

Källa: Stockholms läns museum